Vickan..

hultsfred är över och familjen är splittrad. sorgligt men det var en helvetes go resa.

pärlan och jag anländer på onsdagskvällen och tycker vi ska vara smidiga och hitta bästa vägen till funktionärscampingen, vi insåg efter ett tag med tons tunga väskor att vi är helt fel ute och får gå och svära ett antal km till. tillslut kom vi fram och då var det ju självklart mörkt. vi som aldrig satt upp ett tält skulle göra det i mörker, men fan så impade vi blev av varandra. många goa skratt. sen lugna vi ner oss med en öl för att sedan jobba till åtta på morgonen. sen var det dags för att sova och det var då allt börja...
vaknade efter en halvtimme till dunkande musik och skrikande karlar, FY FAAN! lite senare under morgonen går dessa människor förbi vårt tält och vi är inte sena med att skrika FY FAAN tillbaka. självklart hade vi en trevlig pratstund som innehöll många blivande klassiska citat. de tittar sedan in i tältet och skriker " det är ju ni" haha, självklart var det våra jobbarkompisar som vi fulat och med på kvällen. familjen har bildats.

därefter flöt det bara på. vi drack, käka, fula oss på massa kortsaker på området och var bara fula och glada hela dagen och till sen natt. klockren dag! många härliga konserter kolla vi på och njöt. många skratt kan man minst säga. och så fortsatte det genom hela festivalen, vi försvann från varandra för att sedan umgås när vi hade gjort det vi skulle, typ, så självklart. tack andreas,crister och ERIK (jimmy) för att ni gjorde vår festival. fredags kvällen tillägndes en del med lite annat kalmar folk, riktigt trevligt det med. pärlan lämna mej ju ;) och det är jag så otroligt glad för.

lördagen blev det jobb igen, 20-02, pisstid men vi jobba ju mycket mindre än alla andra också så vi klaga inte.
det som var jobbigt var min förkylning och feber som slog till, bara ta en öl på det sa vi och det funka till man sluta dricka, usch. och för att inte tala om när jag kom hem. sängliggandes i tre dagar. har nog aldrig känt mej värre. (tack för allt, r)

kännetecken för hultsfred 08:
- FY FAAN (speciellt uttal)
- vart är ni ifrån?   - kalma   - va från ukraina?                bra ERIK (jimmy)
- pärlan, vad heter han nu igen? - (en viskande pärla) jimmy.   - va, erik? jaha.            och så hade jimmy ett nytt namn, bra vickan.
- fan vad du LÅT.              klockren pärlan.
- sitt inte där och tryck...
- fan ni tjejer slår ju oss med hästlängder..       high five pärlan!
- ruuunken, ruuunken, vaakna.
- fubic, fubic fuuubicen..

och något som alla måste uppmärksamma, det var pärlan som tappa bort nycklarna, INTE JAG :)

bäst i musikväg var, hmm. svårt. mycket som var bra. mycket nytt man fått upp ögonen för. rufus är ju underbar och hallelulja ska vi inte tala om. tack till björn som förgyllde den låten. the hives, ane brun, säkert, markus och mycket mer är ju kanon bra. robyn är grym live.
men takida och den där speciella låten, curly sue, som rör om så mycket känslor pga. en viss människas ord som förmodligen inte betyder nåt längre för denne. men det gör det gör mej, det var både jobbigt och skönt att stå och lyssna på publiken och takida, mäktigt. tack för sällskapet då också. säkert hade klockrena rader i en låt som var påfrestande också, men henne gillar vi allt mer. åhh, det var så mycket som var bra.

annars ska jag sluta skriva denna uppsats nu, finns bara för mycket att beräta och får ju omöjligt plats här. ett stort tack till pärlan för denna helg, love you, och till familjen. rickard ska ha en stor kram för allt, tack för att du fanns där i den stunden då jag behövde det som mest. du är bäst. och många många andra..

hultsfred hade inte bara bra saker med sej.. jag hade gått 2 steg framåt men nu hamna jag tre steg bakom igen. fan!

what have you done to me?


och du har inte en aning att jag tänker på dig precis just nu..